Irkutsk - Moskva 22-25e Mars.


Tredje och sista etappen på Transmongoliska järnvägen tog oss från Irkutsk vid Bajkalsjön till Rysslands huvudstad Moskva. Jag och Kate hamnade återigen i en kupé med inhemska. Men vi hade tur och fick bara bra och trevliga människor till medpassagerare. Tror det var totalt sex stycken olika. Inte för de sam mycket då de ej kunde engelska men de var trevliga ändå :)


Ja att åka tåg i över fyra dygn är både en upplevelse och en utmaning. För det första ska jag säga att efter min erfarenhet har ryssarna ett oförtjänt dåligt rykte. Jag tyckte inte alls att de var otrevliga utan trevliga och så hjälpsamma de kunde utan att kunna många ord på engelska.


Landskapet vi passerade var för det mesta liknande det vi har i Västergötland under vintern. En blanding av björk, gran och tall. Men en del betydligt högre “berg”.



Vad gjorde vi?
Spelade kort, pratade skit, läste och åt. Jag läste Alexande Dumas “Greven Av Monte Christo”. En väldigt lång men bra bok. Jag tycker dock att filmen är bättre. Vi åt en hel del “instant food” vilket jag nu inte kommer äta på evigheter. Känner mig otroligt onyttig och att kroppen inte mår bra av all denna skräpmat. Sedan åt vi piroske. En form av ryska piroger som var väldigt gott.


Todd har köpt piroske


Kommer jag göra denna tågresa igen?
Nu i efterhand uppskattar jag tågresan och kommer nog uppskatta den ännu mer senare men just nu skulle jag säga att jag inte tänker åka den igen. Det blev rätt tråkigt på tåget efter ett tag. Jag orkade tyvärr inte läsa för mycket då luften var rätt dålig på grund av en väldigt hög temperatur.

Vissa säger att man ska åka i tredje klass med lokal befolkningen. Jag kan förstå att det är mer av en upplevelse men efter att ha gått igenom tåget en gång är jag glad att jag var i andra klass med en kupé där vi kunde stänga om oss :)


Tredje klass


Vår korridor


En våra kupéer




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0